Radoka blev till som ett enmansband efter en dröm att jag kallade mig det. Speciellt i början var det alltid väldigt oplanerade inspelningar, jag bara gjorde, det kunde vara ett riff som jag spelade till en trummaskin i 3 minuter och sen byggde jag på det. Jag brukar tänka Radoka som musikaliska polaroidbilder, de kan vara lite gryniga och suddiga, men man får dem direkt. Så jobbar jag med Radoka också, inte en massa omtagningar eller onödigt polerande, det får bli som det blir, på gott och ont. En del av inspelningarna är knappt lyssningsbara medan andra fångat något som i alla fall känns i min mage. Det som finns utgivet på Spotify är väl det som är bland det bästa. Det finns också en blogg där jag publicerat länkar till sånt som finns på SoundCloud samt en del poesi. Radoka har funnits sedan 1992 och jag gör någon låt då och då när jag känner att jag vill hålla mig fri från musikaliska och inspelningstekniska regler.
Diskografi:
Lundbergs Lya 